Behövs vindkraften? 

[Is wind power needed? – The Swedish electricity market is already fossil-free and provides a surplus.]

Svensk traditionell elmarknad är redan fossilfri och ger ett elöverskott.

Distribution av el är ett monopol som regleras av Energimarknadsinspektionen (EI). Totalt finns cirka 170 elnätsföretag. Olika företag ansvarar för olika delar av elnäten runt om i landet.

Elnätsföretagen har för åren 2012-2015 från EI begärt en höjning på 51 miljarder kronor jämfört med 2006-2009 års nivå. EI har begränsat detta till en höjning på 35 miljarder. Eftersom skillnaden är stor, har elnätsföretagen fört ärendet till domstol. EI har nyligen förlorat hos Förvaltningsdomstolen och ärendet är överklagat till Kammarrätten i Jönköping.

Utbyggnaden av vindkraft, sammankopplingen med andra länder, effekthöjningarna i kärnkraften och reinvesteringar i det gamla nätet är de nätarbeten som pågår.

De oskäliga vinster monopolföretagen kan göra rör sig om 20-30 miljarder kronor för perioden på fyra år enligt EI:s uppskattning. Nu vill myndigheten ha tydligare regler och det är regeringen som ska lägga fast de viktigaste punkterna i en förordning. Ingen är egentligen nöjd med hur det fungerar i dag. Sådana här frågor ska inte avgöras i domstol. Vi vill nu ta in åldern på anläggningen som en ny och viktig parameter, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på EI. Annars är risken stor att kunderna får betala lika mycket för ett gammalt nät som är helt avskrivet som för ett helt nytt nät.

Detta är orimligt och kan leda till att företagen hänger kvar vid gamla anläggningar i stället för att investera i nya och effektivare nät eftersom företagen får samma ersättning oavsett nätens ålder.

Svensk Vindenergi ondgör sig över Svensks Kraftnäts perspektivplan som är baserad på 17 terawattimmar vindkraft till år 2025 och efterlyser en konkret handlingsplan som visar hur riksdagens planeringsram om 30 terawattimmar till år 2020 kan klaras.

Dagens nivå är tio terawattimmar. Det är alltså en trefaldig ökning som väntar och i detta avseende blir det än mer skrämmande att ta del av kostnadsökningar för näten perioden 2016-2019 då den största vindkraftsutbyggnaden inträffar.

Näringslivets investeringsvilja bottnar till stor del i framtida energipriser och rådande situation ger ingen trygghet. Nätbolagens avkastningskrav varierar enligt Villaägarna. Fortum är dyrast, enligt den senaste årsredovisningen var vinsten 1,6 miljarder kronor. Lidköpings kommun däremot debiterar endast kostnader och är billigast. Tyvärr är nätmarknaden ett monopol och därför går det inte att byta nätbolag.

I debattartikel SvD Brännpunkt påpekar Anna- Karin Hatt (C), att när Socialdemokraterna satt i regeringen i början av 2000- talet var nät investeringarna endast en halv miljard kronor per år men nu pågår en förbättring. Hon påpekar dessutom, att för alliansen är det prioriterat att bygga ut näten samtidigt som vi fortsätter energiomställningen.

Nätkostnaderna tonas ned, först då elräkningarna kommer inses en våldsam höjning, en ketchupeffekt efter domstolars avgörande om några år. Centern borde i stället fråga sig, om vi behöver vindkraft då svensk traditionell elmarknad redan är fossilfri och ger elöverskott. Transportsektorn ger stora koldioxidutsläpp och det är där åtgärder behövs med i första hand bättre och pålitliga tågförbindelser.